kroppkakanbrinner

det finns värre saker än obesvarad kärlek, skolbetyg eller att ditt jävla studiebidrag är för lågt för att kunna köpa både smugglarvodka till den stora fekken på fredag och cigg varannan dag i veckan och andra skitsaker som allmänna tonåringar bekymrar sig om som om det vore jordens jävla undergång om du inte blev full varje gång du var ute. som att du skulle dö om du kände dig lite ensam för ett tag. 

det är inte att bli dissad, fylla, pengar eller betyg som är det viktiga i livet. det är inte det största problemet som du någonsin kommer stöta på. 

you should be so lucky om det var det enda du någonsin behöver bekymra dig om.

att känna saknad över något du aldrig kommer få tillbaka, kanske aldrig någonsin hade egentligen men, du tog aldrig chansen att kunna få det du ville ha, därför saknar du möjligheten.

att känna ensamhet hur många människor du än har runt omkring dig och att alltid gå och vänta på att resten av dem som kallar sig vänner nu ska en dag bara vända ryggen mot och gå sin väg, en annan väg utan dig.

att känna uppgivenhet. att känna att världen inte är viktig, för att du helt enkelt inte orkar bry dig längre.

det är känslomässig tortyr. 

du är inte viktig om du endast handlar om matreella ting. du föddes med ett djup, alla gjorde. alla kan filosofera. alla kan tänka för sig själv. alla vet att pengar inte är viktiga, ändå handlar hela deras värld om det. alla vet att dem kommer älska igen, även om det inte är på samma sätt till samma person så, kommer dem att älska igen. ändå bryter dem ihop så fort människan som dem egentligen bara var intresserad av langar dissen, och helt plötsligt var dem din största kärlek.

alla vet att om dem bara försökte, skulle dem kunna se att saker och ting inte är komplicerade. du gör dem komplicerade. du gör det fel när det är rätt. du gör det svårt när det är så jävla simpelt. du vet, du har redan gjort ditt beslut även om du säger att du inte vet eller känner dig förvirrad. du har fortfarande redan gjort ditt beslut. 

du beter dig så jävla omänsklig bara för att passa den sociala mallen när du själv vet att det är mänskligt att fela. det är mänskligt att vilja vara sig själv. det är BRA att vilja vara den du är. du BORDE vara den du är.

även om den du är kanske inte är så jävla speciell, orginell eller normal eller perfekt. du är du. du har djup.